Hej,

I fem år kring millennieskiftet sändes i Sveriges Radio P3 ett humorprogram som hette Pippirull. Ett återkommande inslag gick ut på att programledarna ringde upp två kända personer och påstod att den ena personen sagt något ofördelaktigt om den andre.

”Har du hört att Kalle Kula har kallat dig obegåvad och dryg?”. Och så tillbaka till den andre personen som fick reagera på reaktionen. Det var lite underhållande och intressant att höra hur snabbt två vuxna människor kunde börja kasta förolämpningar på varandra.

När jag ser nya filmen The Social Reckoning (biopremiär i går) om hur Facebook fungerar så blir det en påminnelse om att vi alla numera deltar i en Pippirull-sketch där programledarnas bensin på brasan har ersatts av algoritmer.

Filmen bygger bland annat på det som visselblåsaren Frances Haugen, tidigare produktchef på Facebook, har berättat.

Hon började på Facebook 2019 efter att en av hennes vänner radikaliserats online. Haugen var inställd på att försöka bidra till ett bättre och mindre polariserande Facebook, kanske för att hitta tillbaka till det mantra som plattformen grundades med 2004: att föra människor närmare varandra.

Det som många anat, att vackra ord om brobyggande kastats överbord för att maximera annonsintäkter och lönsamhet, kunde Frances Haugen bekräfta genom interna policydokument som hon läckte till tidningen Wall Street Journal.

Algoritmerna som styr vilket innehåll som dyker upp i våra flöden baseras på hur starkt engagemang det väcker. På ren svenska betyder det: en mild sakdiskussion kommer att försvinna i periferin medan en känslomässig boxningsmatch i VERSALER rankas högt.

I lokala Facebookgrupper i området där jag bor kan ett inlägg om parkeringsplatsen utanför ICA sluta i verbal upprustning och – inte sällan – rasistiska kommentarer. Du har säkert också erfarenhet av detta.

Den nya filmen har regisserats av Aaron Sorkin som också skrev manus till Social Network, den första spelfilmen om Facebookgrundaren Mark Zuckerberg som kom 2011. Där framstod Zuckerberg som en osympatisk nörd, men Facebook i huvudsak som en positiv kraft; ett redskap som i rätt händer kunde välta diktaturer under Arabiska våren.

Femton år senare är världen är en mörkare plats. Vilken roll spelade Facebook för Brexit, för övergreppen som Myanmars militär begick mot rohingyerna 2017, för stormningen av Kapitolium i Washington 2021? Grundfrågan: Hur elastisk kan yttrandefriheten bli? Vilket ansvar har en plattform för desinformation och hatpropaganda?

När Frances Haugen frågades ut i den amerikanska senaten inledde hon med att säga:

”Jag är här i dag för att jag anser att Facebooks produkter skadar barn, eldar på splittring och försvagar vår demokrati”.

I dag har Facebook 3,1 miljarder användare, ungefär 40 procent av jordens befolkning. Det som inleddes som ett projekt för att föra människor närmare varandra tycks ha förvandlats till dess motsats.

”Agera snabbt och ha sönder saker”, är ett av Mark Zuckerbergs mantran. Kanske är det dags att sakta ner lite och påbörja reparationen nu.

Trevlig helg!
Markus Wilhelmson, chefredaktör Vi