Många har fördjupat sig i sina fritidsintressen eller drabbats av en helt ny besatthet att fördriva tiden med eller för att driva med tiden. Paddling, baka banankakor, bli medlem i en golfklubb.

Ett äldre par sitter på tunnelbanans gröna linje söderut och läser ur Svealands bästa fågellokaler. Deras vita munskydd är formade som mjuka näbbar. Det är inte lätt att andas bakom de täta maskerna. Kvinnan håller ett finger under hakan och lyfter masken i smyg för att få in lite luft.

De ser ut som fåglar. Och jag beskådar dem med tanke på att det kan finnas dolda hobbys i oss, någonting som vi aldrig kunnat ana. Svarta svanar.

Tänk om du, om några år, får för dig att ligga hela natten på en blöt madrass uppe på ett berg i väntan på en kallning från en uv?

Själv har jag gått i kloster med garn och börjat studera patentstickning. Likt en bibeltolkare har jag koncentrerat mig på läsning av det mystiska diagrammet. Det krävs nio moment för att göra en minskning från fem maskor till en.

Sedan kommer en svart ruta. Jag blir orolig. På instruktionsvideon säger en stickningslärare att man inte ska bli panikslagen, inte bry sig om det, bara fortsätta som om den inte fanns. Men det svarta tar ju mycket mer plats, har krävt mer bläck, är iögonfallande.

Jag försöker att sticka vidare, jagad av antimaskorna. Den mörka materian är orsaken till att universum vidgar sig. Om det är så att vårt universum expanderar i ökande hastighet, vad händer när ett annat universum också gör det?

Läraren fortsätter med att säga att det stickade plagget så småningom kommer att minska, och att de svarta rutorna indikerar det.