Njutning, smak och pulserande liv, det finns mycket vi projicerar på stadskärnan. Ständigt nya drömmar förändrar och förkväver den. Men vem kan bo där?
Och vad fyller innerstaden för funktion i dag?

Hösten 1966 mördades tre personer på Brunnsgatan 26 i centrala Stockholm, femhundra meter från Stureplan. Händelsen kom att kallas ”Träskmorden”, eftersom de skedde i ett område som kallades Träsket. Mördaren Hans ”Tuppen” Marmbo var inbrottstjuv, de mördade var hans medbrottsling Per Erik Hallsén, sexköparen Nils Erik Stenbäck som var på Brunnsgatan för att köpa sex, och Siv Gryting, den prostituerade kvinnans väninna.

I rapporteringen från tidningarna framträdde en social miljö präglad av ”rivningskåkar, alkoholister och prostituerade” bara ett stenkast från det nya Stockholms city som nu växte fram med tunnelbanestationer, tunga bankpalats och stora varuhus som Åhléns.

Mordet fick stor uppmärksamhet och kom att sätta ljuset på de sociala problem som fanns i Stockholms city vid den här tiden. Det förstärkte också en politisk diskussion kring behovet av sanering av stadskärnans bostäder i Stockholm.

”Vad gör vi med slumzonerna runt city?”, undrade man 1970 i boken Stad i retur.

I dag kan det tyckas osannolikt att de flesta innerstäder i Sverige såg ut så här för 50 år sedan, nu när stadskärnan ofta är en bild av något förfinat och avslappnat urbant.

Johan Anselmsson, professor på Ekonomihögskolan i Lund har de senaste åren studerat stadskärnan som varumärke i Malmö, Helsingborg och Lund. De så kallade ”stereotypbilderna” visade att en person som handlar i stadskärnan, i stället för på ett externt köpcentrum, betraktas som intressantare, mer moralisk och med högre kulturellt kapital.

Stadskärnan tycks vara en plats som förlänar sina besökare hög status, det är en premiumplats. Bekvämlighet och hedonism är de två ord som organisationen Fastighetsägarna i en rapport använder för att beskriva hur stadskärnorna förändras just nu, till en njutningens plats.

Det är kaféer och restauranger som växer till inne i städerna. I rapporten Cityklimatet 2018 kallar man det för ”magmarknaden”. Närmare 70 procent av den totala tillväxten i stadskärnorna går att hänföra till denna magdrivna handel.
Stadskärnan blir mer specialiserad och målgruppsanpassad, en plats där de flesta har liknande smak och övertygelse. Det utmanar en idé om staden som en öppen plats, en plats där individuella drömmar kan bli verklighet, men också en plats som ger utrymme för olikheter och en mångfald av uttryck.