Hon var flyktingbarnet som förnyade den latinamerikanska litteraturen. Hennes dramatiska liv präglade allt hon skrev. Nu är brasilianska Clarice Lispector mer läst än någonsin.

Ursprungligen publicerad i Vi Läser 2013 nummer 1.

Året är 1960, platsen Rio de Janeiro. Författaren Clarice Lispector står vid fönstret i sin lägenhet i det exklusiva bostadsområdet Leme. Hon har en strålande utsikt över hela Copacabana, men lägger knappt märke till den världsberömda stranden. Den fyrtioåriga Clarice lider av svår depression. Hon har separerat från sin man, karriärdiplomaten Maury Gurgel Valente, lämnat honom i Washington och rest hem med barnen Paulo och Pedro. Maury skickar visser­ligen ett generöst underhåll varje månad, men Clarice är orolig för att pengarna inte ska räcka till. 

Bekymren är inte bara av ekonomisk art: sonen Pedro mår inte bra psykiskt. Han har alltid varit lite egen, men nu säger han sig höra röster och toner i huvudet. För omvärlden blir det allt tydligare att Pedro är på väg in i en svår schizofreni.