Mikael Yvesand: ”Jag känner ingen vördnad för språket”
Han skriver sina romaner som andra skickar sms – från en barstol på krogen, med en öl i handen och utan vördnad för något, allra minst språket. På Blecktornskällaren återknyter Meja Uhlander kontakten med Mikael Yvesand.
// Foto: Casper Hedberg
Lyssna på artikeln
Han skriver sina romaner som andra skickar sms – från en barstol på krogen, med en öl i handen och utan vördnad för något, allra minst språket. På Blecktornskällaren återknyter Meja Uhlander kontakten med Mikael Yvesand.
Mikael Yvesand sitter redan i baren när jag kliver in på Blecktornskällaren. Han har en öl framför sig och skriver på mobilen. Genom åren har vi ofta setts här på helgerna, och det är ingen slump, det är faktiskt just från den här stolen i baren som Mikaels andra roman Våran pojke blev till. Han skrev den direkt på telefonen. Alltid med noise cancelling-hörlurar på huvudet, för att stänga ute sorlet från de andra gästerna.
Ta del av all vår journalistik!
För 69 kronor i månaden får du ta del av all vår journalistik. Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp. Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag, quiz och reportage varje vecka
- Läs allt ur vårt systermagasin Vi Läser
- Läs eller lyssna på artiklarna
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen

