Mikael Yvesand: ”Jag känner ingen vördnad för språket”
Han skriver sina romaner som andra skickar sms – från en barstol på krogen, med en öl i handen och utan vördnad för något, allra minst språket. På Blecktornskällaren återknyter Meja Uhlander kontakten med Mikael Yvesand.
// Foto: Casper Hedberg
Lyssna på artikeln
Han skriver sina romaner som andra skickar sms – från en barstol på krogen, med en öl i handen och utan vördnad för något, allra minst språket. På Blecktornskällaren återknyter Meja Uhlander kontakten med Mikael Yvesand.
Mikael Yvesand sitter redan i baren när jag kliver in på Blecktornskällaren. Han har en öl framför sig och skriver på mobilen. Genom åren har vi ofta setts här på helgerna, och det är ingen slump, det är faktiskt just från den här stolen i baren som Mikaels andra roman Våran pojke blev till. Han skrev den direkt på telefonen. Alltid med noise cancelling-hörlurar på huvudet, för att stänga ute sorlet från de andra gästerna.
Just nu: Halva priset i ett halvår
Fortsätt att läsa artikeln genom att bli prenumerant.
Ingen bindningstid, säg upp när du vill. Betala 1 krona första månaden, därefter 69 kr per månad. Det här ingår:
- Läs allt från Vi och vårt systermagasin Vi Läser – utan bindningstid
- Quiz och korsord
- Läs på sajten eller i appen, lyssna på artiklar eller bläddra i e-tidningen
- Håll dig uppdaterad med veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg

