Kay Pollak är trött på sin långsamhet, älskar att åka till återvinningsstationen och glömmer aldrig händelsen för 47 år sedan som är hans livs stora olycka – och lycka.

Hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är 1,90 lång. Älskar min fru. Mår bra av uppskattning. Svag för smicker. Är optimist. Grubblar mycket på hur världen kan bli något lite bättre.

Vilket vägval i livet har format dig mest?

– När jag är 27 år flyttar jag från Göteborg till Umeå. Börjar jobba som lärare i statistik på det nya universitetet där. Redan första veckan i Umeå går jag med i något som då hette Studentteatern. Det valet förändrade mitt liv.

Vad skulle du ha gjort om du inte vore filmregissör, författare och föredragshållare?