Johanna Holmström: ”Jag tycker att jag är underskattad”
Johanna Holmströms berättelser om mänskligt mörker och klimatkris rosas av kritikerna. Men när hon nu försöker sätta punkt för sin tionde bok på tjugo år drömmer hon om en större publik –och att någon gång i livet skriva en bok med lyckliga undertoner.
// Foto: Thron Ullberg
Lyssna på artikeln
Johanna Holmströms berättelser om mänskligt mörker och klimatkris rosas av kritikerna. Men när hon nu försöker sätta punkt för sin tionde bok på tjugo år drömmer hon om en större publik –och att någon gång i livet skriva en bok med lyckliga undertoner.
I ett gammalt kulturlandskap nära Lovisa, en timmes bilfärd österut från Helsingfors, ligger Norr-Sarvlax gård, lika trygg och självklar som ekarna omkring. Huset byggdes 1914 men adelsgodset det tillhör har anor från 1400-talet. Nedanför huset betar fyra hästar och en ponny. Stentrappan som leder till huvudingången pryds av blommor och örter i överflöd.
Johanna Holmström öppnar den massiva dörren. Hon har isblå ögon, fräkniga kinder och håret uppsatt i en hästsvans.
–Hej, kom in!
Just nu: Halva priset i ett halvår
Fortsätt att läsa artikeln genom att bli prenumerant.
Ingen bindningstid, säg upp när du vill. Ingen bindningstid, säg upp när du vill. Betala 34 kronor i månaden i sex månader. Det här ingår:
- Läs allt från Vi och vårt systermagasin Vi Läser – utan bindningstid
- Quiz och korsord
- Läs på sajten eller i appen, lyssna på artiklar eller bläddra i e-tidningen
- Håll dig uppdaterad med veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg

