Amanda Romare: ”Är inte Dylan bara en gnällig fuckboy?”

Amanda Romare är dubbelaktuell med Netflixserien Halva Malmö består av killar som har dumpat mig och Tvångstango på SVT. Hon funderar på om nakna mammor kan rädda Gaza och har en pinsam tatuering.

När var du riktigt lycklig senast? 

– Jag har alltid haft svårt att känna genuin lycka, med undantag för när jag konsumerar sport. I vintras var jag på skid-VM i Trondheim och blev förvånad över hur lyckan spred sig i kroppen. Nu har jag köpt biljetter till vinter-OS i Milano för att få uppleva samma glädjerus igen.

Skulle du skämmas över att äga en Tesla?

– Ja, till 100 procent! Jag skäms även för att hyra en Tesla. På grund av klimatångest flyger jag inte så min pojkvän, syster och jag bilar varje sommar till Italien i en hyrd elbil. Det är väldigt långt och egentligen bekvämast med Tesla, men det går inte. Det är ändå skönt att folk har kvar någon slags moralisk kompass och börjar bojkotta Tesla.

Du måste tatuera dig. Vad skulle det stå? 

– Jag har redan gjort det misstaget. När jag var 25 år tatuerade jag in RELAX på min överarm, som en uppmaning till mig själv. Det hjälpte – ett tag. I dag ångrar jag mig, men är för pank för att ta bort den.

Hur gör du för att inte blir deprimerad av nyheterna? 

– Jag vet inte, för jag blir otroligt deprimerad av nyheterna. Var tionde minut går jag in och nyhetsknarkar på BBC, CNN och till och med Fox News. Det är nästan som ett självskadebeteende med tanke på hur ledsen jag blir av allt som händer i världen – och frustrerad över att vi inte gör mer åt situationen i Gaza. Min mamma har föreslagit att hon och alla andra äldre kvinnor i Europa ska klä av sig nakna och stilla vandra in över gränsen till Gaza. Ingen kommer att våga skjuta nakna mammor, men jag är osäker på om det är en bra idé?

Vad gör du när kreativiteten inte är på topp?

– Jag är lite av en bulldozer och tvingar mig igenom kriser. Periodvis unnar jag mig att hyra väldigt många Oscarsvinnare på SF Anytime. Eller så läser jag för att få inspiration, inte för att sno idéer utan mer för att påminna mig om att andra har kunnat bli klara med sina projekt.

Vilken bok borde filmatiseras?

– Serieromanen Maus av Spiegelman, men han har avböjt alla erbjudanden vilket jag verkligen respekterar. Och En ny gud av Zara Uzun Kjellner. Mitt produktionsbolag försökte till och med köpa rättigheterna, men fick nej.

Men det finns en poäng med att man inte får uttrycka sig sexistiskt eller dricka starköl till lunch

Vilken bok borde aldrig ha filmatiserats?

– Sagan om drakens återkomst gjorde mig otroligt besviken, som fantasyfantast hade jag hoppats på mer.

Malmö eller Köpenhamn?

– Malmö, alla dagar i veckan! Många älskar att åka över och parta i Köpenhamn, men jag får panik av tanken på att ha en och en halv timmes resa hem om jag tröttnar. Dessutom gillar jag Sveriges etiska riktlinjer, de som danskarna gör sig så lustiga över. Men det finns en poäng med att man inte får uttrycka sig sexistiskt eller dricka starköl till lunch.

Brukar du skylla dina tillkortakommanden på ditt stjärntecken? 

– Nej, gud nej! Min mamma lade mycket tarot när jag växte upp och jag känner en viss kärlek mellan mig och mitt stjärntecken väduren. Men jag tror egentligen inte på det.

Vem var coolast på 90-talet? 

– Kanske Sinead O’Connor? Jag beundrar det mod hon hade när hon brände bilden på påven.

Vilken är den sämsta bok du har läst?

– Den kanske inte är sämst, men jag har aldrig lyckats ta mig igenom Umberto Ecos Rosens namn. Det är för mycket miljöskildringar och detaljer. Allt går så långsamt, jag blir galen av rastlöshet.

Har du någon guilty pleasure-låt som du inte kan motstå?

– Chris Medinas More than words. Jag älskar ballader från alla årtionden, även om andra retar mig för det.

Vilket kändisvin skulle du ta med till en öde ö?

– Jag har en komplicerad av och på-relation till alkohol och har dålig koll på vin. Men måste jag välja blir det Per Morbergs vin. Hans aviga personlighet i programmet Mauri och Morberg – på en liten resa vann mitt och syrrans hjärtan.

Om du var en krita, vilken färg skulle du vara då?

– En blandning av grön och vit, eftersom jag är ett stort Bajenfan. Det är ensamt att vara det i Skåne, men man kan inte rå för vilka man älskar.

Vilken svensk litar du mest på?

– Malena Ernman. Hon verkar vara en ärlig och stark person. Jag blev väldigt tagen av hennes bok Scener ur hjärtat om familjens diagnoser och klimatångest – som skrevs innan Greta blev ett begrepp.

Säg en konspirationsteori du faktiskt tror på?

– Min syster försöker få mig att gå med på att månlandningen var fejk, men jag är inte redo att öppna den dörren. Det börjar med något ganska oskyldigt och sedan släpper alla spärrar och man blir en knäppis som tror på allt. Däremot har jag egna tveksamma ”sanningar”, som att om det händer något bra så drabbas man snart av något dåligt. Det är en värdelös teori som gör att jag aldrig kan slappna av.

Var det rätt att Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur? 

– I början tyckte jag att det var rätt. Men med tiden har jag blivit tveksam. Är inte Dylan bara en gnällig fuckboy? Han har varit taskig mot så många genom åren. Då borde man inte bli prisad.

Finns det någon annan musiker som förtjänar priset?

– Jag vill slå ett slag för min familjs husgud Leonard Cohen.

Var allt bättre förr?

– Ja. Jag gillar inte förändring och är extremt konservativ i vissa sammanhang. Jag kan tycka att det var bättre när vi tog oss fram med häst och vagn istället för med bilar. Fast när farfar berättar om hur det var så kallt hemma att håret frös fast i väggen så förstår jag att det finns en poäng med utveckling.

Ur Tidningen Vi #6 2025.

Läs mer:

Amanda Romare om sexlitteraturens antiklimax

”Det är ett väldigt hårt dejtingklimat”

Eva Illouz om kärlek och modernitet