De träffades i slutet av 1970-talet och blev förälskade. Nu har Agneta Starks och Sven Lindqvists längtansfulla korrespondens blivit en hyllad bok. 

”Sven gick bort i maj 2019. En månad senare gick jag till banken för att öppna bankfacken. Jag tänkte hämta hela vår brevväxling. Jag hade med mig en stor väska, en dramaten, men det var så mycket brev. Väskan blev full. Jag fick gå två gånger. Samtidigt renoverades fasaden på huset där jag bor. Byggställningar och plast täckte alla fönster. I mullvadsmörkret satt jag och läste och grät och talade med Sven. Han ligger begravd på kyrkogården här bredvid, men det är inte där jag träffar honom. Det är i texten. Jag tappade tidsperspektivet fullständigt. Dels var det knappt skillnad på dag och natt inne i lägenheten, dels visste jag till slut inte om breven beskrev något jag hade varit med om eller om jag snarare befann mig i början och skulle vara med om det som hände i breven. Det låter väldigt konstigt, men så var det.