Nostalgi, sentimentalitet och bygderomantik. Tillsammans bildar de skådespelet Den svenska sommaren, skriver Aase Berg. Hon försöker att delta i pjäsen, men varje år väcks hon av verkligheten. Ge henne ett rejält åskväder så att hon äntligen får semester.

Doften av syrener dröjer ännu kvar i luften. Det är skolavslutning, den förväntansfulla änglakören sjunger, föräldrarna känner saknaden spänna i bröstet, tiden är så kort och snart är vi gamla och döda, barnen också. Men nu kommer lyckans årstid, den vi alltid ska minnas. Solen måste ständigt skina över Bullerbyn.

Den svenska sommaren är en teaterscen där nostalgi, sentimentalitet och bygderomantik ges fritt spelrum, allt drivet av dödsskräck och rädsla för tidens gång. Rekvisitan inspireras av det oskuldsfulla femtiotalet, med mjölkpallar vid vägkanten, höhässjor som böljar över kullarna, husmödrar med förkläde och huckle. Jag har själv deltagit i pjäsen. Eller åtminstone försökt.